Bild 1 är tagen nere ifrån Stadsgården och visar Sjömansinstitutet (ritat av Axel Anderberg och M Hedlund) och till höger tar Konsums Glashus vid. Trappan i sig, till vänster, är uppbyggd med åtta valv, verkar vara det ett påkostat bygge. Det åttonde valvet bär förmodligen i sin förlängning upp den lilla byggnad med pelare, med ett fyrkantigt tornliknade tak. Under detta tak bedrivs viss servering sommartid av Glasbrukscaféet beläget i Sjömansinstitutets hus. Om vi tittar nedanför tornets utsida mot hamnen, ser vi en sorts baldakin, som hålls uppe av en slags ram, med två rektangulära pelare och runt hörnet till vänster finns ytterligare ett valv. Dessa ihop utgör ett ljusinsläpp till denna besynnerliga trappa. Vi grabbar använde trappan när vi skulle ned till hamnen för att meta abborre, pankor, strömming, ja, vad som helst som kunde fångas, eller som en genväg till Djurgårdsfärjan. När ljusinsläppen inte gjorde någon större nytta. det vill säga i den sista biten av trappan, indelad i avsatser, ned till gatunivån, var den ganska läskig i sitt skumrask och lukten av urin var ganska påträngande. Men när den byggdes var det säkert en ganska pompös trappa i sitt utförande.
Bild 2 visar mynningen på denna stolta skapelse, med sin gallergrind och nedkastade föremål, ger ett ganska anskrämligt intryck. Nu har trappan varit avstängd för allmänheten i många år. Det beror nog på att man måste korsa Saltsjöbanans järnvägsspår där den börjar i Stadsgården. Därför finns inga uppgifter om antal steg, men en jämförelse med Söderbergs trappor, kan jag tänka mig att den innehåller 130-140 steg.
Mycket information om dessa trappor finns att finna på webben.
